Sotm är en sydkoreansk tillverkare av digitala produkter och i butiken säljer vi främst deras streamers (nätverksspelare) och switchar.
På bilden ser ni ett urval av dessa produkter. En sms-200 Ultra Neo LTD streamer, en SPS-500 nätdel, en Ultra switch och sist men inte minst en master clock (extern klocka). Det är den sistnämnda som är grejen. Med stort G.
Alla produkterna ser likadana ut, förutom switchen som är den stora lådan.
Jag har haft externa klockan till streamern lite till och från i butiken under åren och det är alltid samma effekt. Precis allting blir bättre. Jag kan mala på om hur den minskar jitter och presentera siffror hit och dit, men det är ganska ointressant i min värld. Det intressanta är faktiskt vad som händer med musiken, eller presentationen av ljud ur högtalarna.
Kort och gott: det låter som en riiiktigt bra vinylspelare, fast med digitalteknikens alla fördelar. Eller en gammal floskel, "det låter mer analogt".
Det låter som att musikerna spelar mer i samma takt, det låter som att när basisten gör ett anslag på sina strängar, gör han det samtidigt som trummisen slår på trumman. Eller en annan floskel, "timing".
Det är svårt att beskriva ljud, men mina öron "ser" scenen på ett mycket lättare sätt. Om en duo sjunger hörs det mycket tydligare att de står bredvid varandra, istället för att det grötar ihop sig i mitten. Istället för att du hör en fiol som spelar lite skevt, hör du plötsligt att det är två fioler som leker runtom varandra i sina olika frekvensområden.
Det ger en separation och en tydlighet som gör att du mycket lättare kan följa med hur de olika instrumenten spelar. Ungefär som när man börjar humma med och härma ett av instrumenten.
Även scenen växer markant, långt utanför högtalarna. Både i djupled och sidled. Detta förutsätter självklart att högtalarna står optimalt i rummet.
Jag gjorde ett test för ett tag sedan med en relativt sansat (i min värld) prissatt anläggning. Stativhögtalare Vienna Acoustics Haydn SE (37'000 kr), förstärkare EAM Lab 102i (38'500 kr), Merason Frerot dac med extern nätdel (28'000 kr) och instegskablage från Transparent.
Jag började med en enkel Wiim Ultra nätverksspelare med usb-kabel in i dacen. Tja, det låter som man förväntar sig. Helt ok, men Wiimen är precis vad den är, väldigt prisvärd med otroligt mycket funktioner, men något under av välljud (även som digital transport) är den inte. Men det är här många börjar, och det är som sagt en bra början.
Nästa steg var att koppla Sotm sms-200 Ultra (25'000 kr) med samma usb-kabel till dacen.
Gosse, vilken skillnad. Allting får en lyster och högtalarna känns plötsligt dubbelt så stora. En filt lyfts bort framför högtalarna och det känns som de kan andas ordentligt. Anläggningen fick pondus och driv och plötsligt rycks man med musiken på ett helt annat sätt. Denna streamer är väl lite overkill för en dac i denna prisklass, och normalt tar man lillebror för 10'000 kr, eller så har man något likvärdigt som en Keces Ebravo eller tex en Lindemann Bridge.
Ok, vad händer om jag kopplar på den externa klockan då?
Det är prismässigt sett det absolut största hoppet. Från 5'000 kr till 25'000 och nu en extern klocka som kostar 60'000 kr.
Men det är också den klart tydligaste skillnaden.
Det är som att gå från svart/vitt till färgfilm. Allting spelar så ofantligt tight och homogent.
Rytmik, svärta, detaljer, spelglädje, separation och alla andra ord vi brukar använda oss av... det är som om allt detta tävlar om att vara bäst. Och alla vinner! Jag kan helt enkelt inte förklara det bättre.
Det roliga med detta lilla test (förutom det rent musikaliska) var att skillnaden var så påtaglig även med den minsta av Merasons dacar.
Välkomna in att uppleva Sotms streamers, switchar OCH naturligtvis den externa klockan.
